10 mars 2014

Kulturorientering

 

 






Min nya gudinna heter Lena Svedberg. Kom av en slump över en bok om henne när jag egentligen letade efter något helt annat. Såhär i efterhand vill jag kalla det ÖÖÖÖöÖÖDET. I alla fall, i boken har Carl Johan De Geer skrivit lite kort om hennes liv och publicerat lite teckningar och målningar som hon gjort under sina 26 år i livet. Hon dog 1972 och när hon levde kramade hon gärna hundar.



Lena Svedberg medverkade bland annat i tidskriften PUSS. Hennes verk innehöll ofta satir och samhällskritiska vinklingar
, som PUSS även gjorde. Jag tycker att hennes teckningsteknik och bilduttryck är lite av en blandning av Käthe Kollwits och Egon Shieles. Formen, mörkret, det vulgära, rörelsen och känslan tilltalar mig på ett obeskrivligt mäktigt sätt och det känns som att se en MIX av väsen ur mitt egna huvud. Kanske kan det vara så att denna kvinna har återfötts i min kropp.

 
 
 
 

 

Har sett filmen The Fake Case som handlar om Ai WeiWei och lite efterprat med Elin Wikström - konstnär och rektor på Göteborgs Konstskola. Hon nämnde bland annat att koncept-, och performancekonsten inte är en så accepterad konstform i Kina idag och att Ai Weiwei jobbar mycket med att lyfta yttrandefriheten och mänskliga rättigheter bland annat genom bloggpubliceringar och konstverk. Han är emot censuren och korruptionen i Kina och jobbar aktivt för att lyfta fram andra konstnärer som är samhällskritiska eller som har råkat illa ut på grund av regimen. I filmen fick vi se honom när han frigetts efter att ha suttit 81 dagar i arrest och på bilden ovan ser vi honom med fastklistrade flygplanssedlar, det efter att skattemyndigheterna försökt få in 15 miljoner yuan för hans designföretag -något som ledde till att folk donerade väldigt mycket pengar, så att han hann betala i tid. I filmen pratar de lite om hur skattesystemet i Kina fungerar, att det knappt är någon som behöver betala skatt och händer det så är det myndigheterna som vill komma åt någon som kan anses vara ett hot och en för "samhällsordningen", störande aktör, som till exempel Ai Weiwei.


Från konstbiennalen i Venedig, 2013. Ai Weiwei ställde ut installationer som man får titta in i, som visar hur det var när han satt arresterad. Hela tiden hade han två övervakare med sig. Han har även blivit anklagad för att ha spridit pornografi på internet, (bilden nedan: En tiger, åtta bröst....)







Ragnar Schmid
I dag går Isis på Ragnars gym. Starka färger, enkla former, stilla känslor även om motiven är hämtade från gymmet, med undantag för några porträtt (delvis skulpturella) och en målning av en fet familj. Har inte mycket mer att säga om utställningen än att färgerna gör en glad och att "endorfinregnet" är en ganska kul titel.









Ingalill Sjöblom och tre målningar av Ulf Steij. Ingalill Sjöblom jobbar mycket med det tredimensionella, glas, plexiglas med i måleriet. Lager och djup. Roligt att få känslan av att kunna dyka in i ett konstverk. Det måste också vara härligt att jobba med glas som material + att kombinera olika dimensioner i ett och samma verk.
 
 
 
 
 

 

Sadisten.
 Björn Rydén prickar in många känslor i sina fantastiska tryck och han har verkligen känsla för struktur och små detaljer. Jag tycker att det var härligt att se hans linoleumsnitt där han med så små medel som olika typer av ristningar och storlek på gravyrredskapet lyckats ge bilden sådan rumslighet och energi. Han har även byggt ihop olika collage med diverse olika tryck för att sedan ge dem liv i något alldeles eget ihopklistrat. Intressant och trevligt.





 
 
 Idun Baltzersen (och Oskar Nilsson)
 På galleri Thomassen har just nu Idun Baltzersen nästan tapetserat ett rum med sina stora träsnitt föreställande kvinnliga martyrer som alla på något sätt fallit offer för den patriarkala makten. Härligt och annorlunda och jag älskar tanken på att hon själv tryckt sina verk på golvet. Hur förstår jag inte, men det hade absolut varit underbart att få vara med och se det. Inspirerande och extra kul att hon tagit med själva "ristningarna" i verket, då det är minst lika fina som tryckresultaten. Jag vill absolut se mer av Idun Baltzersen.
Heja upprättelsen!

http://idunbaltzersen.com/
för mer fint att titta på
 

 
 
 
 
 Galleri Nils Åberg
 
 Litografi och akvarell av Stainaslaw Zoladz. Otroligt underbar miljö och jag längtar efter ett liv på landet.
 Självlärde Jonatan Ahlmarks akvarell/tryck? från Tensta. Härligt att se och intressant då det blir en sådan miljökontrast till Stainaslaw Zoldaz motiv, men med samma känsla för detaljer och ljus.
 
 
 
 
 

Besök på galleri Scandinavia med Lina och Jenny, främst för att titta på Jonas Brodin, tidigare elev på Göteborgs Konstskola, som med hyperrealism fängslar sina stilleben på ett underbart sätt. Se mer här http://jonasbrodin.daportfolio.com/. Målningarna känns långt mer verkliga än högupplösta foton och det är minst sagt imponerande. Just fotorealismen blev allt mer populär under 60-talet, främst i Amerika och i Sverige har vi inte så många konstnärer som jobbar med den tekniken, men några som kan nämnas är Bo Markenholm, Johannes Wessmark och Yrja Edelmann. Nedan ser vi en målning av Alyssa Monks, konstnär från New York. (Hämtad från http://learni.st/learnings/359142-incredible-paintings-that-look-like-photographs?board_id=45629)



 
 


Kulturorientering: KONSTHISTORIA




Jag tänkte göra en mycket kört och enkel historisk överblick för att friska upp mitt gamla minne. Vi hade en kort samtidskonstintroduktion med Fredric Gunve så avslutningsvis skriver jag, också väldigt kort, om det. Men innan jag kommer dit handlar det om konst i Europa (inga exakta årtal). För att underlätta i det sökandet har jag använt En liten bok om konst (2010) till min hjälp. Verkligen inte någon bok som ger något någon som helst rättvisa eller upprättelse men den är kort och enkel och passar perfekt till det här. Skriven av Anna Spak, Catrin Carlberg och Vic Hendeberg.

Stenålderns gamla grottmålningar, ca 35.000 år sedan. Lite magiskt och handlar ofta om jakt och djur. Även skulpturer av ben och sten. På översta bilden ser vi den 25.000 år gamla Venus från Willendorf.

Antikens perfektion, 800f.kr-500e.kr.


Avbildningar i skulptur av brons och marmor. Cement och byggnadskonst. Unga, vackra, idealiska avbildade människor fick ta plats där de kunde visa folk vad som var eftersträvansvärt. Runda valvliknande, bågade former i arkitekturen.

Mäktiga medeltiden, ca 500-1400-tal.
Kristendom. Kyrkans skrämmande intåg och makt över folks liv och själar. Religiösa berättelser från bibeln och gotiken tog över, med spetsiga och smala portar och fönster. Giotto di Bondone, Duccio di Buoninsegna, Ambrogio Lorenzettif (-detalj ur målning, t.h)

Antikens återfödelse i den realisiska Renässansen, ca 1400-1500-tal. Harmoni och balans i skapelserna. Antika motiv och mytologi, men fOrtfarande mycket bibelbilder som fick hänga kvar.. Botticellis Venus födelse är kanske den mest kända målning från den här tiden. Men givetvis finns en mängd andra män med stora namn; Michelangelo, Masaccio, Rafael och da Vinci (som här under målat hunken Johannes döparen, från 1516).


Vidunderliga Barocken, 1600-1700-tal. Svulstiga, dramatiska och pampiga konstverk. Detaljrikt, symmetriskt och med ljus och mörker i fokus. Det får gärna hända något spännande i bilderna, kanske någon som slaktas eller bara ligger för döden.
. Männen, ofta de av kungligt slaaaag, ville ha stora pampiga slott för att visa hur mäktiga de var. Versailleslottet i Paris är ett typiskt tidsenligt slott. Könstnärer: Rembrandt, Caravaggio, Vermeer.


Mumsigt motiv i The Anatomy Lesson of Dr Deyman av Rembrandt.



Roliga Rokokon
, 1700-tal. Lekfullt, idylliskt och bort från barockens allvar och tunga historier. Måleriet fick gärna vara exotiskt och innehålla stämningar av kärlek och fest. Mjukt och livligt formspråk, gärna med små detaljer av vackra blommor och snäckor. Antoine Watteau, Francois Boucher, Jean-Honoré Fragonard var några betydelsefulla konstnärer. Nedan har Watteau målat av lite festligheter på utegården.



Nyklassicism
, 1750-1821. Utgrävningar av begravda Pompeji inspirerade och antikens värld återupptäcktes igen. Rokokons försköning och verklighetsflykt var något man försökte komma ifrån om och vitpudrade människor avbildades nu i målningar med kläder inspirerade från antiken. Stillsamt och harmoniskt. Konstnärer: Antoine-Jean Gros, George Romney, Jacques-Louis David (bild).


RoOomantiken, 1800-1850. Natur och känsla. Bort med förnuft, verklighetstrogna verk och in med den fantastiska fantasin. Den gudomliga naturen och främmande länder var i fokus. William Turner (till höger), Eugéne Delacroix, Caspar David Friedrich var konstnärer som lyfte romantiken.


Närvarande REALISM,1850. Samhällsförändringar som urbanisering, industrialisering och ökad politisk medvetenhet förändrade givetvis även konsten. Överklassen rynkade pannorna och tyckte minsann att konstnärerna skulle hålla sig till vad de var bra på, att avbilda deras vackra värld och sluta försöka gestalta den tråkiga vardagen för arbetarna. Gustave Courbet och Jean-Francois Milets målningar nedan.






























Impressionism, slutet av 1800-talet. Nu hade tiden kommit då kameran blev så pass vanlig att konsten behövde ändra riktning från att avbilda, till att ägna sig allt mer åt intryckskonst/impressionism. Det handlade om hur man upplevde ljus, färg, skuggor. Ljuset blev viktigare än perfekt korrekta linjer, former och perspektiv. Ofta målade man snabbt och med korta penseldrag och såhär trevligt tyckte Pierre-Auguste Renoir det kunde se ut att ta ett bad med väninnorna. Andra exempel är Claude Monet och Edgar Degas(-nedan till höger).



Under 1800, 1900-talet tynar gamla konstregler bort och fokus kommer att kretsa kring konstnärernas inre värld av känslor och tankar. Det är inte längre nödvändigt att hämta motiv från verkligheten. Med modernismen välkomnades allt det nya och här kommer några konstinriktningar som uppstod under den här tiden.

Fauvism - (franska: fauve - vilddjur) det såg ut som att man hade varit en riktig vilding (kan kanske diskuteras) när man målat. Enkla former, fullt med kraft i drag och färg. Färgen fick ge uttryck åt känslan konstnärerna ville få fram. Här finner vi  bland annat Henri Matisse, André Derain (bild)och Raoul Dufy.

Expressionism - var lite som fauvism men mer deformerat och förvrängt i uttrycken. Spontana impulser spelade in och snart blev expressionismen allt mer abstrakt och kom längre och längre ifrån tydliga motiv (under 40-60-talet). Vincent van Gogh (solrosmålningen här under), Edvard Munch, Franz Marc.


Kubism
 - bröt helt mot viljan att ha ett perspektiv och djup i bilden. Objekten målades i bitar och förenklingar med geometriska former. Mer abstrakt och experimenterande med till exempel tidningar, tyg och helt andra material som man blandade in i verken. Pablo Picasso, Georges Braque, Fernand Léger, Juan Gris (t.h).


Futurismen startade i Italien. Förkastade allt vad det traditionella handlade om och hyllade tekniken och maskinen. Form och rörelse i olika stadier. Ofta fick industri och maskiner bli motiv. Inspirerade av och i futurismen var författaren Tommaso Marinetti som skrev det futuristiska manifestet och konstnärerna Giacomo Balla (t.h), Umberto Boccioni, Carlo Carrá.

Dadaism (ca 1916-1922), startade under första världskriget och  till exempel många "expressionismer" använde dadaismen i sin egna stil. Det handlade om samhällskritik och ett motstånd till kriget. De skapade anti-konst och drev med bland annat finkulturen. Marcel Duchamp, Hans Arp (bild nedan), Kurt Schwitters, Francis Picabla, Max Ernst.


Surrealism (ca 1920), (franska = öververklighet)Med konstens hjälp kunde man nu frigöra och ge en bild av människans undermedvetna, drömmar och fantasier i konstverken - ofta kombinerade med föremål och i surrealistiska miljöer. André Breton, Salvador Dali, René Magritte (bebismålning nedan), Joan Miró, Frida Kahlo (under).
















Pöpkönst (50-60 tal), uppkom i USA och Storbritannien. Populärkulturens framväxt med reklam, film, serier och popmusik, var något popkonstnärerna använde sig av. Konsumtionssamhället undersöktes. Lite befriades expressionismen känslor och allvar och det abstrakta blev inom popkonstgenren väldigt föreställande. Andy Warhol, Roy Lichtenstein, Claes Oldenburg (- som har gjort skulpturen av en tub på bild).
 



Konceptkonst (från 60), idén bakom verket är viktigare än själva verket. Idén behöver inte ens vara genomförbar. Att skapa dyr, storartad konst är inte intressant här, utan politiska, sociala samhällsfrågor blir viktigare. Skicklighet med hantverk är därför inte särskilt nödvändigt. Alla kan skapa konst och alla ska helst även kunna ta del av den! Joseph Kosuth (bild), Douglas Huebler, Joseph Beys.


Videokonsten (från 60) ansågs till en början inte vara särskilt mycket konst. Man kunde ju enkelt kopiera videoband och dessutom alldeles för kommersiellt och förknippat med TV. Men på 90-talet slog det igenom, mycket eftersom de tekniska förutsättningarna blev bättre. Nam June Paik (på bilden) hette en av de första som började med videokonst, andra namn är Douglas Gordon, Wolf Vostell och Joan Jonas.

Politisk konst under 70-talet - undersökande och slagkraftigt. Föra fram politiska budskap och på så sätt få folk att intressera sig mer för politiska frågor. Äntligen kom många fler kvinnor att ta plats i rampljuset och starka feministiska rörelser syntes, inte bara i samhället, utan även inom konsten. Judy Chicago, Cindy Sherman, , Gittan Jönsson och Joseph Bush är några namn att nämna som företrädare för konsten under 70-talet.


Judy Chicago - The dinner party





Performancekonst! Ofta skapar konstnären något för att antingen underhålla eller provocera. Det kan vara teater, dans, musik, ljud, bilder eller ljus och betraktarna är en vikig del av verket. Det började redan under 50-talet av Allan Kaprow, amerikansk konstnär. Ett annat namn värt att nämna är Joseph Beuys (t.h).

Postmodernism, 1980-89, and back till det hederliga måleriet på duken. Konsten nästan exploderade och efterfrågan var stor. Modernismen tillhörde en annan tid och nu hämtades inspirerande delar från historian igen, fast i ett mer modernt sammanhang. "Nyexpressionism", "nydadaism". Under 70-talet började även graffitin sprida sig och under 80-talet var det ett väl utbrett uttryck som, minst sagt, kom att påverka våran syn på vad som är konst. Gerhard Richter, Jeff Koons, Maya Eizin Öijer(-kissekatten).


Fotografi - år 1839 är året många säger vara fotografiets födelseår (även om det började experimenteras med foto trehundra år tidigare). Under 1900-talet hände det i alla fall, och som vi alla redan vet, mycket men det tog lång tid innan det var en accepterat som konst. Många tyckte att det var för enkelt och eftersom det var möjligt att massproducera foton, bidrog det mycket till att det inte tycktes vara särskilt exklusivt eller fint. Irving Penn, Nan Goldin, Diane Arbus ->

I En liten bok om konst skiljer de mellan nutida konst; form, teknik, estetik i fokus, och samtida konst; där idén och processen är det viktigaste. :~)

Vad kännetecknar samtidskonsten? Ofta kan man beteckna den som något undersökande, ifrågasättande och provocerande. Begreppet, tänker jag, främst inkluderar happening, performance, koncept, digital-, installationskonst (men antagligen kan man nog lägga in alla konstformer här). Med Fredric Gunve hade vi en snabb genomgång av 1900-talet, med lite inblick i vad som hände i Europa och hur det kom att påverka konsten. (tror att jag har nämnt det i en tidigare reflektion, men det kan väl vara bra att ta upp det igen).. Att kommunismens och nazismens utopier lämnade efter sig någon form av kaos; ismerna och tron på drömvärlden kom istället att bli någon form av traumahantering efter världskrigen. Nu blev det viktigt att lära med varandra och under poststrukturalismen handlade det mycket om relationerna och dialogerna mellan människor. Nya grupper fick ta plats och skapa den nya konsten. Bland annat feministiska, icke-europeiska, gay och queer- rörelser.


7 mars 2014

(v.10) Veckoreflektion


Dag-för-dag-REFLEKTION:


Måndagen började dåligt. Våndades i ångestkrämpor hela natten till tisdagen för att min hjärna är så trögflytande, seg som kola. För det första tyckte den att februariimperiet inte alls lät särskilt skumt och med stora bokstäver antecknade jag "Vi vet inget, inte ens att vi inget vet" - något som säger ganska mycket om i vilket sinnestillstånd jag befann mig. Till sluuut föll i alla fall poletten ner och jag insåg syftet med lektionen (och att min intelligens bör ifrågasättas). HISTORIA. FAKTA. KONTEXT. URVAL. PRESENTATION. EFTERHANDSKONSTRUKTION. Allt spelar roll för vad vi lär oss och vad som ger oss våra uppfattningar. Den fakta vi tar del av har någon valt ut att presentera på det sättet. Var det sedan landar, i vilken kontext det presenteras, spelar stor roll. Det här var ju något man lärde sig redan på högstadiet, när man förstod att det faktiskt var möjligt och tillåtet att kritisera våra läroböcker, en ganska underbar insikt. Ändå gick det ofantligt dåligt när vi i gruppen själva skulle skriva ihop en fiktiv historia och sedan blanda den med fakta. Resultatet hamnade på den absolut lägsta kreativa nivå.. MEN, jag tar med mig en mängd bra saker ändå och eftersom vi ska bli lärare så kändes det absolut relevant att börja tänka lite mer på vad vi kommer att välja att ha med i vår undervisning.

Min grupp pratade om samtidskonst i Kina och ledaren Ming Mao som hade utsett en grupp på fem, helt galna personer, som hade i uppdrag att se över all
konst som fick ta sig utanför landets gränser.. Tankarna kretsade kring hur kontrollerat det var under Maos tid och att det i dagens Kina fortfarande är många som självcensurerar vad än de arbetar med för att inte stöta på problem och för möjligheten till en lyckad karriär. Det är ju absolut något att fundera kring, i synnerhet när det handlar om yttrandefriheten som ju bara måste få vara "obegränsad" inom konsten. Jag är ännu inte helt säker på vad man får och inte får göra i Kina, men som Elin Wikström nämnde under samtalet efter Ai WeiWei - the fake case-filmen (har skrivit mer om det under kulturorientering), så handlar mycket av den moderna konsten i Kina om MAKT. MAKT MAKT MAKT. (Och att konceptkonsten, som var en inriktning vi valde att prata väldigt kört om i presentationen, inte är någon direkt accepterad konstform). Boken vi tittade i under måndagens lektion var sjukt intressant och mycket i den fick också tankarna att gå just till maktförhållanden och socialt, politiskt och ekonomiskt förtryck, sexism och speciellt mycket spieceism (- mellan arter). NUUU MÅSTE jag också ta med några ganska fruktansvärda och groteska bilder på verk av kinesiska konstnärer:  
 
 
 
Chen WenLing

 
Huang Yong Ping
 

Cao Hui
 
Yue Minjun

Los Hermanos Gao

Tisdag och seminarium med Rebecka Nordström. Vi diskuterade olika bilder ur tidsskrifter, mest reklambilder. Analyserade och gick in på semiotik och olika teorier kring "bildkunskap" utifrån boken Det kreativa ögat; perception, semiotik och bildspråk. Hur viktigt det är att vi har och lär ut kunskaper i det visuella språket. Att vi aktivt måste jobba för att det ska få högre status gentemot verbalspråket, eftersom det idag är underordnat - speciellt i skolundervisningen. Den bildandvändning som vi lever i och med idag kräver att vi utvecklar bildkompetens och att vi tränar på det genom att, som vi gjorde under tisdagslektionen, analysera olika bilder gemensamt. VI FÅR INTE BLI ETT BILDANALFABETISKT FOLK!
Snabbaste genomgången av några få begrepp och ord som vi tog upp:
Lingvistisk (språklig) och nonlingvisisk undervisning + vikten av att använda båda sätten som en del i undervisningen.
Semiotik (=teorier, vetenskap kring våra språkliga tecken, då även bilder) som mycket handlar om index, symboler och ikoner.

Extra fokus under dagens bildanalyserande kretsade kring denotation; den bokstavliga, direkta betydelsen, alltså vad vi ser och konnotation; den indirekta, associativa betydelsen.

Onsdag: Assignment.

Torsdag: Pratade om alla olika assignmentresultat! Otroligt kul att titta på och alla hade gjort underbart fina lösningar på filmandet.


Fredag: Sokratiskt samtal. Tänkte skriva mer om vad jag tycker och tänker om sokratiska samtal i nästa veckoreflektion.

Tack och hej, nu är det helg!


 
 





 

5 mars 2014

Assignment #5


 
 

Bestämde mig för att börja filma redan inatt. Mörkt och snabbspolat visar jag här när min sambo och jag sover. Något måste ha hänt eftersom jag vaknade upp alldeles ensam imorse. Eehh.. synd att det inte var bättre kvalitet på filmen...för jag vet fortfarande inte hur det gått tiiillll...



 

 Under dagen har jag sörjt min mystiskt försvunne sambo, på ett sätt som kanske är märkligt likt slutscenen i Brokeback Mountain.
  
 




 

Första filmen, som knappt går att se, skulle vara något likt Paranormal activity. Här kan man se lite av den: http://www.youtube.com/watch?v=p7Iy0ehx2UE
Musiken kommer från en annan liten skräckis,
28 Days later (In a heartbeat med John Murphy).
 
 
 
Uppgiften: Tag en filmscen du gillar. Gör och spela in med mobilkameran en kopia av originalscenen - du har rollen!