AppROPRiATUIN ~3

Sorry för sen upDATE, men min värld står still.
Jag har helt lagt ner alla gamla idéer och det enda jag kan tänka på är den blodpropp/STROKE/mygga i min hjärna; har mkt tydliga symptom -- domnat ansikte, 0 talförmåga (slöddrar och dreglar), ingen förståelse för vad andra säger och en kropp i toooootal obalans.
Känner mig som älgen med sönderskjuten käke som irrade runt i skogen några dagar innan den till slut föll ihop och av undernäring DOG. Behöver ta mig till ett SPiRit + MeditaTionRetrEat bland höga berg och solnedgångar där kvittrande fåglar ska vara det enda som når mina nyfödda bomullsöron.


Klarar jag mig ur mina hjärnproblem
så blir det fokus på DET HÄR:

http://gibca.se/index.php/sv/gibca-2015/konstnaerer/nastivicious :::
Nastivicous

Nastivicious

Shouth: The Overture, Fuck Identity, South, Whitey On Venus och The Overture by Nastivicious, 2015

4 videoverk i loop; print

Courtesy konstnärerna. Whitey On Venus är producerad i samarbete med GIBCA

 

 

Nastivicious presenterar fyra påstående kring inskränkt, ignorant och flagrant maktutövning i det samtida 2000-talet. I dessa filmer tar konstnärerna chansen att uttrycka sig som en del av denna värld. Trots dess motsägelsefulla skönhet, vill de bidra till att lämna världen i bättre skick än de hittade den i.

 

Nastivicious skulle kunna säga att det som förenar dessa videoverk är appropriering, kulturell blandning, omtolkningar och förvanskningar av överflödig information – men i verkligheten nämner de inga av dessa tolkningsmöjligheter. De talar istället om mat, musik och det faktum att de skulle vilja uppfyllas av kärlek. Pink love. Pink Punk Love, Tough Love. Konstnärerna talar om klichéer, folkligt förnuft, dåliga människor och hur de sover på nätterna – en slutsats är att de sover horisontellt. De tror på att vi kan, och kommer att, leva bättre imorgon... Med början idag.


+++
http://nastivicious.com/

Nastirisvicious
Nastiviriscous
Nirisastivicous

APPROPRIATION ~ 2

 

Verkstadsveckan:
Vi fick bl.a brodera på symaskin, testa alginat och limma på trådar vi format och som sedan stelnade. Det var trevligt, rogivande och bra att få lära sig små övningar som säkert passar utmärkt att ta med till sina elever. På bilderna nedan har Meredith Woolnough med alginat + symaskin gjort fina skapelser. Väldigt härligt att se och kul att kunna mer om processen bakom.

Via Meredith Woolnough hittade jag Hillary Fayle som också arbetar med symaskin, fast blandar in naturen i sitt arbete. Väldigt pilligt och trevligt!

 

Appropriering och gestaltning:

Nu under GIBCA har jag fastnat lite extra vid Phoebe Boswell och hennes installation The Matter Of Memory. Det blev inte riktigt som jag först hade tänkt, då jag mer var inne på Jacob Kirkegaard eller Inmaculada Salinas. Hos dem fanns en hel del att gå vidare med, men eftersom betänketiden inför det här arbetet = 0, är det bäst att bara köra igång DIREKT och första idén jag fick var från Boswells verk. Här finns så mycket att utgå från! Film, skulptur, teckning, porslin, projektioner, ljud osv osv. Installationen går att se här::: https://vimeo.com/98470657 -fast från en annan utställning än från Hasselblad, men den är i stort sett likadan.
Jag har inte läst något mer om hur hon arbetar, än det som står i GIBCA-programmet. Men som jag tolkar det handlar hennes installation om familj, uppväxt, historia och minnen. Kanske tar jag inte reda på så mycket mer än det förrän jag börjar komma någon vart med mitt. Risken finns säkert att jag vill blanda in lika mycket tankar och idéer som hon har haft och det blir ju alldeles för stort! Därför är jag just nu bara fokuserad på att göra något liknande fast enkelt och utifrån en uppväxt och historia som finns närmre mig.

Phoebe Boswell har bland annat med en stor mjölkkanna och i den visas en film på en diande kalv. Jag har nu fått en gammal mjölkkanna i vilken en ipad får plats och funderar på att visa filmen ovan, som är från när jag var beeebis (har inte klippt/fixat färdigt den än). Det här tänker jag koppla till mjölkindustrin och det att man tar bort kalven från kon ---- antingen jämföra det med den mänskliga förälder och barnrelationen eller jämföra det med en annan dryck; alkohol och hur den/missbruket på ett liknande sätt kan få ett barn att tas ifrån sin förälder. Fysiskt och/eller psykiskt. Anledningen till varför vin- och ölflaskorna ska få ett nytt utseende tror jag är för att jag vill försöka föra in känslan som kommer med en fylla?? T.ex glädje, självförtroende, dans, sex, mod?? Men också ångest, minnen, depression och andra starka känslor..

Djurhållning --- på en enkel bondgård
Alkoholism --- på en enkel bondgård
Mor+dotter-relation --- på en enkel bondgård
Livet --- på en enkel bondgård
-----
Finns det någon Minsta Gemensamma Nämnare...?


Mjölkvin. Vinmjölk. Ammas eller mjölkas THE MATTER OF MEMORY

APPPROPRIATON

Har inte varit i skolan än pga har prioriterat sol, överlevnad - ::OMVÄRLDEN::
Men kursen känns spännande och utvecklande!

Appropriera. Tillägna sig. Lägga beslag på.


Jag minns tiden på dagis och att jag ALLTID ritade. De andra barnen satt inte sällan bredvid och härmade mig. VADFAAN???? tänkte jag nog inte men jag hatade det och jag hatade dem. Har sedan dess varit livrädd för att härma någon annan. Vill inte göra någon upprörd..? Blir heller aldrig nöjd när jag gör något som jag vet/tror att inte jag själv har kommit på "från grunden". Vad ska vi då göra med alla INSPIRERANDE verk och tankar omkring oss... Jag mjuktestar att härma två favoritverk. Utan något särskilt syfte (förutom att ta dem från instagram till mitt hem + bloggis) mer än att känna på det och känna att det är OFARLIGT.

"Appropriationsbegreppet är alltså ett synnerligen brett begrepp, med vaga gränser mot andra företeelser så som collage, montage, pastisch, parafras, intertextualitet, etcetera. I sin avhandling Identical, but still different: On artistic appropriation in visual art (Uppsala universitet, 240 s) föreslår estetikforskaren Rikard Ekholm en betydligt snävare definition. Begreppet ”konstnärlig appropriation”, menar han, bör i fortsättningen reserveras för just det slags exakta repetitioner som Sturtevant ägnar sig åt, det vill säga ”konstverk som för blotta ögat är oskiljaktiga från redan befintliga konstverk.”

"Appropriationen går inte att skilja från en kopia eller en förfalskning med blotta ögat. Skillnaden, menar Ekholm, ligger i det bakomliggande syftet. Appropriationen har ett konstnärligt syfte. Den är avsedd att föras in i konstvärlden som ett nytt konstverk. Förfalskningen är skapad i bedrägligt syfte. Den utger sig för att vara sin förlaga. Kopian har inget annat syfte än att vara just en kopia eller ”stand-in” för förlagan, att användas i till exempel utbildningssyfte." 

/// Fabian Kastner.

http://www.svd.se/sturtevants-avbildningar-originalet_7374450

 Elaine Sturtevants
//\\
Joseph Beuys FAT CHAIR 

GIBCA. A story within a story
Göteborgs internationella konstbiennal handlar i år om historieskrivning och vilka berättelser vi tar del av. Hur konsten kan öppna upp för olika samtal, tankar och ifrågasätta sanningar.  Under vernissageveckans KICKOFFöreläsning och samtal talade GIBCAS curator Elvira Dyangani Ose, Achille Mbembe; historie- och politikprofessor och Sarah Nuttall, professor i litteratur och kulturstudier om afrikansk estetik och politik. Lite saker började min blötmjuka amöba till hjärna i alla fall att fundera på efteråt:
Skillnaden mellan öppna och slutna STORIES....
Hur vår västerländska historia sedan 1500-talet är så överlägsen och hur ca alla andra berättelser utgår från den.
Vad som kommer att "dominera" efter kapitalismen? Nationalism? Socialism? Hur kan vi förändra vårt RÅDANDE system? Genom konsten? I så fall borde konsten nå ut till ALLA människor och inte bara vandra runt i konstinstitutionernas redan medvetna krets. Den sydafrikanska konstnären Mary Sinbande (bilderna) nämndes och jag tycker hon verkar otroligt coOol..* Synd att inte hon är med under GIBCA.

INFÖR kommande APPROPRIATION
Jag funderar lite på att välja Immaculada Salinas, som i sitt verk Microrrelatos en rojo, har skrivit berättelser till en familjs fotoalbum och ger kvinnan  i bilderna en central plats. Eller Jacob Kirkegaard som återskapar lekar han lekte som barn i filmerna TRISTELEG#1-3, eftersom han är en ljudkonstnär har ljudet en stor betydelse. Om det inte blir det så kanske något likt Carlos Motta, som har gjort en film Deseos, som handlar om två kvinnor som mötts av mycket förtryck och motstånd genom att trotsa samhällets normer. Men det är svårt att bestämma nu eftersom jag vill uppleva och se det innan jag sätter igång. Tittar på dessa vackra djur sålänge.

Kader Attia, Cultures are Following the Same Animal #1. 2014